Pisortat aningaasaqarnerat

Kapitalimi pisortat aningaasaataasa ersarissarneqarnissaat siunertarineqarpoq, tassunga ilanngullugu aningaasartuutit qanoq annertutiginersut aamma aningaasartuutit taakku qanoq atorneqarnersut aningaasartuutillu qanoq aningaasalersorneqarnersut.

 

PISORTAT SULIASSAQARFIAT

Pisortat suliassaqarfiat tassaavoq pisortatigoortumik aqutsineq sullissinerlu, kiisalu pisortat ingerlatseqatigiiffiutaat. Pisortatigoortumik aqutsinermi sullissinermilu pineqarput oqartussaasut sullissiveqarfiillu pingaarnertut niuerutaanngitsunik sullissisut, inuiaqatigiinni isertitanik pigisanillu nutaamik agguaasartut ataatsimullu isigalugu aningaasaqarnikkut ineriartornermik siuarsaaniartut.

Sullissinerni niuerutaanngitsuni pineqarput sullissinerit oqartussaasunit nakkutigineqartut kiisalu inunnut suliffeqarfinnullu akeqanngitsumik atugassanngortinneqartartut. Pisortat sullissinerat annerusumik akileraarutitigut akitsuutitigullu aningaasalersorneqarpoq. Pisortat sullissinerisa ilaat, assersuutigalugu meeqqerineq ilaatigut atuinermut akiliuteqartitsinikkut aningaasalersorneqarput, aningaasartuutilli affaannit ikinnerusut matussuserneqartarlutik.

Kalaallit Nunaanni pisortatigoortumik aqutsinermiipput sullissinermiillutillu suliassaqarfiit pingasut: Kommunip suliassaqarfia, Namminersorlutik Oqartussat suliassaqarfiat naalagaaffiullu suliassaqarfia. Tassunga atatillugu Kalaallit Nunaanni naalagaaffiup suliassaqarfii danskillu naalagaaffiat immikkoortinneqartarlutik.

Kalaallit Nunaanni naalagaaffiup immikkoortortaanut ilaapput suliassaqarfiit aningaasalersorlugit ingerlatat, danskit naalagaaffiata suli toqqaannartumik aqutai aningaasalersugaalu. Nunat tamalaat malittarisassiaat atuuttut malillugit Kalaallit Nunaanni eqqaaniluunniit aningaasartuutit taamaallaat ilanngunneqartarput.

Ingerlatseqatigiiffiit pisortat aqutsinerannut sullissinerannullu ilaasutut isigineqarput, ingerlatsinermut aningaasartuutit nioqqutissanik sullissinernillu niueruteqarnikkut matussuserneqarpata, taamaattorli 50 pct.-init minnerusariaqarlutik. Ingerlatseqatigiiffiup ingerlatsinermut aningaasartuutai pisortat atuineranut ilaapput, sulisut akissarsiaqartinneqarnerannut nioqqutissiornermilu atuinermut immikkoortinneqarlutik, ingerlatseqatigiiffiulli isertitai nioqqutissanik sullissinernillu niueruteqarnermut ilaallutik. Ingerlatseqatigiiffinnut taamaattunut KANUKOKA assersuutaalluarput, Kalaallit Nunaanni Misissueqqaarnerit (ASIAQ) Kalaallit Nunaatalu Radioa (KNR).

Pisortat ingerlatseqatigiiffiutaannut immikkoortoq tassaavoq ingerlatseqatigiiffiit, pisortanit nakkutigineqartut aamma/imaluunniit pigineqartut aammalu niuernikkut atugassarititat malillugit suliaqartut. Matumani immikkoortinneqarput

 

Suliffeqarfiit ingerlatseqatigiiffinnut assingusut pisortanit pigineqartut tassaapput, Namminersorlutik Oqartussat ataani aaqqissuussaasut, ingerlatsinermullu aningaasartuutit affaat sinnerlugit nioqqutissanik sullissinernillu niueruteqarnikkut matuneqartartut. Ingerlatseqatigiiffiit taamaattut pisortat ingerlatseqatigiiffiisut taaneqarajunnerupput. Ingerlatseqatigiiffinnut assingusuni Nukissiorfiit Mittarfeqarfiillu taaneqarsinnaapput.

Ingerlatseqatigiiffiit pisortanit pigineqartut aamma/imaluunniit nakkutigineqarput aktiatinik amerlanerpaanik piginnittuunikkut. Ingerlatseqatigiiffiit taamaattut inatsisitigut namminersortutut aaqqissugaapput (nalinginnaasumik aktianik piginneqatigiiffittut).

Ingerlatseqatigiiffiit pisortanit pigineqartut assersuutigalugu Royal Greenland A/S, KNI Pilersuisoq A/S aamma Tele Greenland A/S.

 

Titartagaq 1

2010-mi pisortat ingerlataqarfii immikkoortunngorlugit

Najoqqutaq: Naatsorsueqqissaartarfik

 

Pisortat suliassaqarfii ukiuni makkunani aaqqissuusseqqinnermut atatillugu annertuumik allanngortiterneqarput, kommunit 18-iusimasut 2009-mi sisamanngorlugit kommunerujussuanngortinneqarput.

 

Pisortat aningaasartuutaat

Pisortat aningaasartuutaasa katitigaanerat assigiinngitsutigut marlutsigut ersersinneqarsinnaavoq:

Aningaasartuutit naliisa agguataarnerisa takutippaat 1986-mili pisortat atuinerat aningaasartuutini tamarmiusuni annertusiartuinnarsimasoq.

Pisortat atuinerat annertunerusumik tassaavoq sulisunut akissarsiat kiisalu tunisassiornermut atatillugu nioqqutissanik pisiortorneq.

2008-mi pisortat atuinerat pisortat aningaasartuutaasa 73 pct.-erigaat. Aningaasartuutinik imikkoorsitsinerit ingerlaavartut pensionisialinnut, suliffissaaleqisut ullormusiaannut assigisaannullu, ukioq taanna aningaasartuutit tamarmiusut 21 pct.-eraat.

Pigisanut aningaasartuutit, ilaatigut atuarfinnik, napparsimavinnik aqqusinernullu, 2008-mi aningaasartuutini tamarmiusuni 6 pct.-iupput.

 

Titartagaq 2

Ingerlatsinermi pigisanullu aningaasartuutit BNP-mi procentinngorlugit

Najoqqutaq: Naatsorsueqqissaartarfik

 

Titartagaq 3

Pisortat aningaasartuutaat aningaasat nalinganut agguataarlugit

Najoqqutaq: Naatsorsueqqissaartarfik

 

Atuuffinnut agguataarinermi pisortat aningaasartuutaat siunertat malillugit agguataarneqarnerat ersersinneqarpoq. 2008-mi suliassaqarfinni annertuuni pingasuusuni aningaasartuutit 58 pct.-ii ilinniartitsinermut, peqqinnissaqarfimmut isumaginninnermilu illersuinermut atorneqarput. Suliassaqarfiit taakkua inuiaqatigiinni atugarissaartuni nutaaliaasuni amerlanertigut pingaarnerusumik ikiorsiissutitut isigineqartarput.

Allanut ingerlatsinermut aningaasanullu aningaasartuutit agguataarneri Titartagaq 4-imi takuneqarsinnaapput.

 

Titartagaq 4

2008-mi ingerlatsinermut anigaasanullu aningaasartuutit atuuffiinut agguataarneri

Najoqqutaq: Naatsorsueqqissaartarfik